RUNNING SETS ME FREE
Jag tog mig ut på en löprunda trots träningsvärken, tur att den inte riktigt hade brutit ut till sitt värsta stadie ännu, för nu är den ännu värre ;)
8,3 km blev det iaf, och nästan varje minut var vidrig, kändes inte ens bra efteråt.. Motvind, kallt som satan, snö och is och sega ben sen gårdagen. Men jag tänkte att vill jag, så kan jag! Och folk som körde förbi vinkade och hejade duktigt, vilket alltid höjer motivationen något! Förmodligen satt de mest inne i sina varma bilar och tänkte "vilken idiot som är ute och springer nu.. bäst jag vinkar snällt"
Får se hur benen mår imorgon, för just nu känns det som om de ska explodera av smärta typ. Men på ett skönt sätt. Eller inte riktigt skönt, men på ett bra sätt. Godnatt!
